tisdag 24 februari 2015

Icke-gymnasieelever välkomna att delta

Lingolympiaden öppnar härmed tävlingen också för personer som inte går i gymnasiet, förutom de som studerar lingvistik på universitetsnivå. Det är fortfarande endast gymnasieelever som kan tävla om deltagande i den Internationella Lingvistikolympiaden, men icke-gymnasieelever är också välkomna att skriva provet, delta under dagen och få veta sin poäng. Ifall det råder platsbrist på ett universitet kommer gymnasieelever prioriteras, information om detta kommer komma ut två veckor innan tävlingen.



onsdag 18 februari 2015

Språkvetare om "politiskt korrekt"

Det har kommit in till Lingolympiadens frågelåda "Fråga en lingvist". I den frågelådan kan man ställa frågor till språkvetare. Lingolympiadens egna lingvist Hedvig plockar upp dem och svara på dem med hjälp av kollegor. Denna gång gäller frågan uttrycket "politiskt korrekt":

Fråga:
Vilka definitioner av politiskt korrekt och politisk korrekthet anser ni vara relevanta i en nutida svensk kontext? Jag kommer direkt på tre olika definitioner som alla är besläktade men inte fullgoda substitut till varandra. Men för att inte leda er håller jag inne med mina tanker om uttrycken för stunden

Svar:
Hej! Vad roligt att du är nyfiken på språk! Tyvärr måste vi göra dig lite besviken, det här är inte riktigt en fråga vi kan svara på. Det kan tyckas som att alla frågor som rör språk på alla sätt möjliga är vår domän, och det ligger en viss sanning i att språkvetenskap är ett oerhört brett fält -  men just när det kommer till frågor om vad som anses, tycks, behövs, börs, är relevant och så då är det helt klart utanför vad vi sysslar med. Jag ska försöka förklara varför.

Vi anser de ord vara "relevanta" som språkbrukare använder aktivt och som möjliggör effektiv kommunikation av tankar och idéer i den givna aktuella kontexten. Detta kan varierar med olika grupper, olika tidpunkter, känslostämningar, relationer mellan talare med mera. Det finns olika normer i olika sammanhang, svenska består av ett myller av olika varianter. Vissa av dem har högre status, en särskilt har t.o.m. upphöjts till standard. Det innebär dock inte att det är den enda legitima varianten, den enda "rätta". 

Det är inte fel per se att avvika från standardnormen eller andra normer som uppstår i olika sammanhang - däremot, om ett visst språkbruk försvårar kommunikation i ett visst sammanhang är det nog olyckligt för avsändaren -du/ni har misslyckats med en av grundfunktionerna av språk. Helt enkelt - om din samtalspartner inte förstår dig till en tillfredsställande nivå så har ni ett kommunikativt problem och ni kommer behöva anpassa er om ni vill sluta ha det problemet. 

Vi använder språk för att kommunicera, men också för att markera grupptillhörighet och etablera social kontakt. Ibland vill vi markera att vi tillhör samma grupp som den som vi pratar med, ibland vill vi distansera oss och göra oss obegripliga med flit. Samtidigt är vi intresserade av att använda så lite energi som möjligt för att uppnå vårt mål så bra. Ju bättre vi känner våra samtalspartner, desto otydligare kan vi uttrycka oss och samtidigt uppnå tillräckligt god kommunikation. 
Det är helt enkelt väldigt mycket som spelar in i det myller av variation som språk har, det är inte bara en fråga om födelseort och ålder.
Vi språkvetare forskar om hur språk används, hur det lärs in, hur det förändras, hur det varierar över vår planet och över tid, hur vi kan få datorer att lära sig det på ett sätt som gör våra liv bättre med mera. Vi tycker inte saker om språkbruk eller uttalar oss om om vad som behövs i en viss diskurs eller vad som är mest relevant. Således är det mycket svårt att att svara på din fråga på ett bra sätt. 
Däremot kan vi empiriskt undersöka vår verklighet, analysera resultaten, bygga modeller, testa dem och försöka utröna vad våra resultat och modeller säger om vår värld. Det bästa sättet som vi skulle kunna tackla din fråga på är att studera alla förekomster av uttrycket "politiskt korrekt" i samlingar av naturlig skriven svenska, t.ex. Göteborgs Språkbank, kategorisera dem i olika grupper med avseende på olika betydelser, vilka som använt uttrycket, vilken publik, när osv och sedan återkomma med resultat över vilka mönster vi kan se utifrån det och eventuellt slutsatser och/eller spekulationer om vad det säger om vår värld och tid. Det har mig veterligen inte gjorts, så tyvärr kan jag inte uttala mig. Notera att inte ens då skulle det vara en fråga om vad vi anser vara mest relevant, det skulle vara observationer över hur språkbrukare beter sig i våra material.
Du kanske ska vända dig till en statsvetare eller någon annan som forskar om nutida svensk politik och/eller media? Tyvärr är jag osäker på att ens de skulle vilja uttala sig om vad de anser vara relevant, de kan däremot nog bättre svara på vad forskning om folks användare av termen "politiskt korrekt" säger om hur den ändrat betydelse över tid och på det viset kanske ta upp de betydelser som är vanligast och/eller representerar olika samhällströmningar på bäst sätt - vilket torde vara de som är mest "relevanta".
Jag är ledsen att göra dig besviken, men det här är helt enkelt inte riktigt en fråga vi kan svara på. Jag hoppas att du inte är alltför nedslagen och att du har lust att återkomma med andra frågor!

Vänliga hälsningar från Australien, 
Hedvig, med hjälp av Hanna.

Hedvig är doktorand i lingvistik vid Australiens Nationella Universitet i Canberra samt en av projektledarna i Lingolympiaden. Hennes personliga hemsida finns här.

torsdag 5 februari 2015

Grammatikdagen 20 mars 2015!

Årets grammatikdag infaller den 20 mars. Grammatikdagen är en hel dag då det fokuseras på grammatik i hela landet, både i skolorna och i arbetslivet. Syfte är att höja statusen för grammatik och sprida insikten att grammatik är kul.

Läs mer på Grammatikdagens hemsida!

tisdag 3 februari 2015

Anmälan öppen till Lingolympiaden 2015!

Nu är anmälan öppen till Lingolympiaden 2015! Tävlande, lärare och andra deltagare kan anmäla sig här!

Lingolympiaden är en tävling för gymnasieelever i språk och logik. Det är ett kul och spännande arrangemang som organiseras av Unga Forskare Stockholm, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet, Lunds Universitet och Göteborgs Universitet. Årets tävling äger rum den 22 April på plats på respektive universitet. Du kan hitta mer detaljer här. Anmäl er så snart som möjligt.

Årets internationella olympiad äger rum i Blagoevgrad i Bulgarien 20-24 Juli.

Om du har frågor om språk, vill boka ett skolbesök eller har andra frågor, gå hit!

Välkomna!